Dag #126 och 127 - Bundaberg

Skrivet av Aron i Allmänt @ 11:10 pm

Det går förvånansvärt fort att bli rastlös när det inte finns något att göra när man åker buss.

En 350 sidors bok har avverkats i kombination med batteritid på två mp3-spelare, och nu slutligen mitt sista hopp: datorn. Samtligt är det imponerande hur fort man vänjer sig vid längre resor: 3-4 timmars buss känns plötsligt som en 20 minuters tunnelbaneresa.

Fällde precis upp locket, och har 1 timme och 40 minuter kvar av batteriet innan mp3-spelaren förhoppningsvis har hunnit laddas till fullt batteri igen. Sedan går det med lite tur att lyssna på musik i någon timme till, tills vi är framme. Styrkan på skärmen är ställd till lägsta möjliga, vilket gör det ganska svårt att se skärmen.

Klockan är 12:00 - Vi har åkt buss sedan 08:00 i morse då vi lämnade Bundaberg - och är på väg mot Noosa, som ligger 2 timmar norr om Brisbane; den största staden i den här delen av landet. Med dryga 1,4 miljoner invånare ska staden tydligen påminna om Stockholm, enligt några backpackers vi träffade i Airlie Beach.

Bredvid mig sitter Annica och läser The Beach: klassikern som blivit film, och förhoppningsvis kan ge lite inspiration och idéer till kommande resor i alternativt Thailand och Bali.

Av all rom som säljs i Australien har Bundaberg Rum hela 50% av marknaden, och det var därför vi stannade i just Bundaberg. Tog en promenad genom staden och följde skyltarna mot “Bundaberg Rum Distillery”, industrin där rommen tillverkas, lagras och korkas på flaska. Framme klockan 10:50, och blev informerade om att en guidad rundtur började 11:00: Perfekt.

Rätt liten, men häftig, anläggning. Elstängsel och hårda regler: Ingen kamera, lösa föremål eller batteridrivna föremål överhuvudtaget. Några skrämmande höga siffror förklarades även väl på plats (som kanske förklarar säkerheten?)

Varje ektunna (heter det, tror jag?) där rommen lagras mellan 2 och 8 år fyller hela 200,000 flaskor som sedan säljs för 30 dollar styck. Så, varje ektunna värd runt 6 miljoner dollar. På plats fanns totalt 300 ektunnor - dvs. rom till ett marknadsvärde av totalt 1,8 miljarder AU- dollar: Eller runt 10,8 miljarder svenska kronor. Skrämmande mycket pengar. Ännu mer skrämmande att staten här tar två tredjedelar av pengarna.

Med tanke på all rom som fanns avslutades rundturen med provsmakning, höjdpunkten enligt guiden.

När man tänker på provsmakning så ser, i alla fall jag, framför mig en liten platsmugg fylld så att botten är precis täckt. Eller ett halvfyllt genomskinligt provglas i storlek av ett snapsglas eller en äggkopp: Speciellt om det är provsmakning av alkohol som gäller.

Men icke. Provsmakningen avslutades i en dedikerad ROM-bar, med drinkar av samma stolek som serveras på krogen. Två stycken per person ingick i turen, som även är gränsen för hur mycket man får dricka i australien om man ska köra bil. Japp, inte en lättöl som i Sverige, utan 2 rejäla drinkar.

Klockan var strax innan tolv, Annica gillar inte rom, och det blev därför hela fyra drinkar till mig. Innan lunch.

Lyckades passera souvenirshoppen utan att handla något (Som strategiskt låg placerad EFTER baren) - Intressant hur mycket köpimpulserna ökar när man fått i sig lite alkohol. Plötsligt känns alla svindyra t-shirts, kepsar och naturligtvis presentförpackade romflaskor, som de bästa köpen i världen. Men som sagt: På en budget och dessutom oförmögen till att släpa runt på prylar, blev det inga köp.

Vinglade(!) ut, in till stan, fönstershoppade och turistade, käkade mat och tog oss tillbaka till vårt motell (som vi, tyvärr mot en dyrare boendekostnad än vanligt, varit tvungna att checka in på eftersom samtliga hostels var fullbokade.) Lugn kväll, kollade på en film, och packade ihop våra grejer. Vaknade 07:00 i morse och gick till bussen som vi nu sitter på.

Det är 59 minuters batteritid kvar, men ipoden är nästan fulladdad: Så efter att ha valt ut några bilder som förmodligen kommer finnas här nedan, bör jag kunna återgå till musik och lite digitalt kortspel i 2 timmar till, innan vi kommer fram i Noosa.






Sist men inte minst: Efter att ha anmält intresse på världens största webbsajt som listar hostels, hostelz.com, har det registrerat mig som recensent. Det innebär att de betalar ut c a 100:- för varje hostel som jag fotograferar och skriver en kortare recension om. Någon tusenlapp extra i fickpengar - kombinerat med möjligheten jag drömt om enda sedan vi började resa runt: Att kunna få utlopp för befogad hämnd om man blir illa behandlad där man bor ;) Men inte enbart. Utan också tipsa andra som reser runt om vart det faktiskt ÄR riktigt schysst att bo!